Klagevisa över denna torra och kalla vår

En torr och kall vår gör sommaren kort
Och vintrens föda fördriver
Gud hjälpe som rår si våren går bort
Och liten glädje oss giver
Sol varma förbarma
Hos vädret torrt
Nu kölden sommaren river

Gott majregn giv lät dugga tätt ner
Lät varm dagg örterna fukta
Oss torkan bortdriv lät frostet ej mer
De späda blomsteren tukta
Var nådig var rådig
För dem jag ber
Som Herran tjäna och frukta

Giv glädje och tröst lät lärkjan ej dö
Lät leva sommarens svala
Hugsvala vart bröst på Sveriges ö
Som nu mån sorgeligt tala
Giv sommar giv blommer
Giv gott grönt hö
Lät göken ropa och gala

Gör dagen oss lång gör natten oss klar
Lät duggregn varma nerfalla
Och locka till sång den fågel som har
Tyst varit vinteren kalla
Lät klinga lät springa
Mångt hjon mångt par
Lät fröjdas människor alla

Lät skogen stå grön lät jorden få frukt
Se till att intet oss tränger
Lät fläkta en skön och härlig en lukt
Av skogar åkrar och änger
Lät kransas lät dansas
Med fröjd och tukt
Lät bäddas brokota sänger

Lät dansa å rad folk stora och små
Lät färla sommarens färlor
På blomster och blad lät tillra och stå
De våta himmelska pärlor
Lät kvittra lät tittra
Steglitsor små
Hos granna svenska sädsärlor

Lät gräset bli blött och blomsteren skön
Lät dansa lilla lekatten
Lät fläkta oss sött vitt ut uppå sjön
Lät skönt vär blåsa på hatten
På ängen giv sängen
I gräset grön
Åt dem som färdas om natten

Mot gryningen blek mot dagningen blid
När natt och dag sig åtskilja
Lät höras mång lek om sommarens tid
Djur dansa spela och gilja
I strömmer ej glömmer
Mång lax mång id
Mång fisk då hava sin vilja

Släpp boskapen vall lös oxen ur bås
Driv fä och fänat åt skogen
Lät öken få stall in under Guds lås
Lät bonden glädjas vid plogen
Höst mustig gör lustig
Lät säden fås
Av åkren ymnig och mogen

Lät grönskas hans får lät blomstras hans äng
Hjälp fylla bingarna blotta
När bonden själv rår får krigsman ock säng
Att vila lemmarna trötta
Still vreden giv freden
Mång piga mång dräng
Tå glädjas över all måtta

Du råder om krig du råder om allt
Du rår om himmelens fäste
Ty vill jag ock dig allt hava befallt
Hjälp oss till fot och till häste
Gör frodigt frimodigt
Vad nu är kalt
Du vest allena vårt bäste

Giv dem ett gott år dem lyse din sol
Som årsens tider vet dela
Dem månen ock gå i år som i fjol
Att ny och nedan ej fela
De andra lät vandra
Till tomma bol
Som aldrig hjälpa sjukt hela

Ja ljuvliga sol du fattig mans vän
Som ditt sken ingom villt spara
Lys uppå vårt bol med sommar igen
Lät köld och torka bortfara
Nu längta nu trängta
Kvinnor och män
Att gå i solskinet klara