Sång från koster

Tre ryttare på stranden
Och en måne som går lågt
Ett skepp vid horisonten
Som bärs fram av en våg

Jag sitter här på Koster
Med ett vinglas i min hand
Det är ingenting jag måste
Men det hjälper mig ibland

Under havets svarta himmel
Syns ljus från båtarna
Det är som dyningarna brinner
Därför skriker måsarna

Jag sitter här på Koster
Med en cigarett i mun
Uppflugen på en barstol
På ett hak i Kosters sund

När martornen blommar
Tar jag båten och går ut
Jag ror ut från Långeviken
Till all min längtan är slut

Jag går omkring på Koster
Bland tenor och garn
Jag kan minnas hur vi kysstes
Bakom "boarna vid strand"

Det är år som jag blött
På framgångens bår
Någon knackar på dörren
God afton alkohol

Mot stenarna och skären
Slås lågorna till skum
Du som väckte begären
Kom, kom till mitt rum

Klipporna på Koster
Dom ropar efter dig
Syrenen viker sig i blåsten
Och stormen närmar sig

Ett fartyg har försvunnit
I Kosterrännans djup
Sex man har gått under
Havet ryker runt mitt hus

Jag sitter här på Koster
Medan tiden läker sår
Jag fingrar på mitt plåster
Och ser hur hjärtat slår

Tre ryttare på stranden
En är sorgens gråt
En är kärleken och livet
Den tredje kommer ingen åt

Klipporna på Koster
Steg ur djupet en gång
Jag är vrakgods på stranden
Allt trasigt blir en sång