För Evigt - Epilog

Vi lever så här
Från söderort till västerort
Slutprodukter av slutstationer
Tomma glas bidrar till tomma konversationer
Om tomma livsituationer
Det räcker
Örfila dig själv
Kompis jag vill sitta i den där senaste modellen
Bredvid den senaste modellen
Åhåå!
Sluta gnäll län
Vi satt på stationen
Med betongblock fastkedjade vid anklarna
En förvirrad vargflock som gärna förträngde de nattliga tankarna
Miljonprogram tvingade vissa till haram
Kanske släppa gram
Till han som hade vanligare efternamn
Miljon, ha!
Höjden av ironi
Såsom att vi skulle äta pipas med tryffelbrie
Jag svär, det kändes svårt när jag inte hade nått
Vilse utanför orten
Vilse utanför porten
Fuck VIP korten!
(Ingen påstigning)
(Ingen påstigning)
Ingen påstigning
Till sist, dörrarna stängs
Jalla, ta mig till slutstation för samtliga
Ta mig till sängs
Kärlek
Kärlek börjar med bråk
Blev kärlek börjar med att jag ska få henne att tro jag inte är kär alls
Men plötsligt så var jag där
Krig och kärlek
Är det verkligen värt att hon mitt hjärta ska snitta
Allt för trygghet, några skratt och lite fitta
Trots att hon gör dig galen
Så vill man ha henne ändå
Hon som blir rynkig och grå
Hon som är där när min jarak inte längre kan stå
Hon som tittar igenom album när vi är 72
Och säger att vi var barn då
Hon som ger dig till första barn
Och ditt sista, hejdå
Sånt är livet
Upp och ner höger vänster snabbt långsamt
Det var kul när det var tugg på heltid
Men ingenting jag saknar
Man ser nya vargflockar nu
En favorit i repris
En bandit i sitt bänkparadis
Nu känns det svårt när jag har lite mer
Nya problem nya konversationer
Jag smuttar på glaset med ömma kinder
Och väntar på nya hinder
Snart är jag lycklig
Från hjärtat
För evigt