Vänner i vardagen

Det var det året när alla människor försvann
In i jobb och depressioner
Och in i barnet
Jag tycktes ensam fast än jag bodde mitt i stan
Fast än jag hade en partner
Och ett barn
Kanske var det just därför
Ja alltså för att barnet kom
Som jag började längta
Efter en mycket större flock
Kanske var det just därför
Ja alltså för att barnet kom
Som jag började längta efter en mycket större flock
Det var det året när alla människor försvann
In i sina telefoner in i sig själva

Det var det året när alla människorna sjönk deras kroppar ned i havet
Jag satt och såg det
Kanske var det just därför
Ja alltså för att barnet sjönk
Som jag ville va en trygg kust
Som jag ville va en famn utan lust
Kanske var det just därför
Ja alltså för att barnet sjönk
Som jag ville va en trygg kust
Som jag ville va en famn utan lust
Och jag längtade efter vänskap som inte representation
Drömmer om vänner i vardan
Och ett samtal utan slutstation
Drömmer om grannar som orkar byta några ord
Drömmer om vänner i vardan
Och en rimligare jord